Under Sveriges framgångsrika VM 1994 spelade Tomas Brolin en av huvudrollerna. Han blev till och med uttagen i världslaget. Utan att överdriva så hade det aldrig blivit ett VM-brons utan Brolins känsliga passningar och fantastiska spelförståelse. Många minns säkert den geniala frisparksvarianten i kvartsfinalen mot Rumänien. Allt tydde på en lång karriär för Brolin, men ödet ville annorlunda.

Redan 1998 var det över för Tomas Brolin och han började sälja dammsugarmunstycken. Det var ungefär lika överraskande som att han skulle göra reklam för mobiler eller vattenflaskor som den franske fotbollsspelaren Zinedine Zidane gjorde – men vissa av de absolut största talangerna brinner ut snabbt. I Brolins fall berodde fallet till stor del på en förödande skada i en EM-kvalmatch mot Ungern. 16:e november 1994 spelade Brolin fram Martin Dahlin till 2-0 målet. Problemet var att han fick den vänstra foten under sig och den bröts av. Efter detta allvarliga benbrott lyckades han aldrig återfå samma höga nivå som han spelade på mellan 1990 och 1994.

Flytt från Parma till Leeds

Att rehabilitera skadan tog tid och när Brolin var tillbaka ville Parma inte längre satsa på honom i startelvan. Istället blev det en flytt till Leeds United i Storbritannien. På grund av den stora övergångssumman var förväntningarna höga, men snart stod det klart att Brolin var en skugga av sitt forna jag. Trots flera chanser att etablera sig så lyckades han aldrig imponera på lagledningen och började hamna i konflikter med tränare och ledare. 1996 lånades han ut till Zürich i Schweiz. Lånet förlängdes inte. Den gamla klubben Parma gav honom en ny chans, men det föll också igenom. Han fick gå tillbaka till Leeds United som dock valde att inte satsa vidare på Brolin. I oktober 1997 kom de överens om att säga upp kontraktet.

Överviktig och klubblös

Slutet på karriären blev inte vackert för Tomas Brolin. Bristen på träning och speltid hade gjort att han byggt upp viss övervikt, åtminstone med tanke på att han en gång var en professionell fotbollsspelare. Hårt prövade Premier League-klubben Crystal Palace valde att göra en chansning på Brolin. Det gick inte alls bra. Engelsk media häcklade Brolin för hans runda figur och han kallades bland annat “the swedish meatball”. Inte blev det bättre av att Crystal Palace hade ett dåligt lag och åkte ur högsta ligan efter säsongen. 1998 återvände han hem till Sverige för att fundera över framtiden. Han var inte intresserad av Allsvenskan och att behöva flyga mellan Kalmar och Stockholm och liknande. Fortfarande var Brolin bara 28 år gammal och borde haft flera år till att ge på den allra högsta nivån, men i augusti samma år meddelade han att karriären var över. I England utsågs han till nr 2 på en lista över de sämsta förvärven i Premier Leagues historia.